Narcos – vilken besvikelse!

Wow, sällan har jag tagit del av en mer överhypad serie än Narcos! Det här är berättelsen om den ökände knarkbaronen Pablo Escobar, som har skildrats i många olika populärkulturella verk genom åren. Och låt mig krossa dina förväntningar direkt – det här är inte en av de bättre!

Jag slog mig ner i soffan en helg efter att ha fått den här serien rekommenderad från flera olika håll, och började titta. Det hela tar sin början när en amerikansk knarkagent blir förflyttad till Colombia från Miami för att hjälpa till att göra upp med knarkhandeln där nere. Det här klassas tydligen som en ordentlig befordran, men det blir snart väldigt klart att det är bra mycket tuffare att sköta sitt jobb där nere.

Det visar sig också att det råder lite andra uppfattningar om hur man jobbar som polis nere i Sydamerika, och den här polisen ställs snart inför tuffa val om hur han ska bete sig, rent moraliskt. Det handlar givetvis om hur mycket våld man får ta till, och om det är ok att man kliver undan lagen ibland, och snart väcks därmed frågan om polisen verkligen är så mycket bättre än knarkarna själva! Givetvis får den amerikanske polisen också en tuff kollega som är taskig mot honom till en början, och rätt som det är så börjar de likna varandra mer och mer. Ja, du fattar!

Ja, tanken är god och nog finns det stor potential i en sådan här serie. Och den första säsongen är faktiskt helt ok, även om den i mitt tycke absolut inte lever upp till de prisande recensionerna och omdömena där ute. I den andra säsongen börjar det dock bli rent ut sagt dåligt, och jag orkade i slutändan inte ens titta klart på eländet för att jag tyckte det var så dåligt. Så – om du inte har börjat – akta dig även i fortsättningen!